Råkade nyligen ut för ett riktigt stolpskott (stolpe ut) i trafiken. Det är förvisso inte speciellt svårt att hitta diverse dårar, gallspyor, amöbor och allsköns pottsorkar i parti och minut, där ute i trafiken. Att det numera är en vedertagen norm att skita i blinkers och annat normalt hyfs (BMW-syndromet) när man kör bil, känner väl de flesta till. Detta är så vanligt förekommande att det nästan är svårt att bli riktigt irriterad.
Nästan, jo jag sa NÄSTAN…
Sedan har man alla förbannade A-traktorer som ligger som stoppklossar och medvetet samlar köer efter sig. Längst kö vinner, liksom… Lite mer pulshöjande förvisso, men även detta går att leva med (kanske)!
Men här om dagen råkade jag ut för en fullständig katastrof till bilförare. Jag har ingen aning om det hela handlade om en färsk körkortshillybilly som hittat körkortet i ett nyinköpt cornflakespaket, en gammal pottsork med tilltagande aggressiv demens, men som har kört prickfritt de senaste 93 åren, eller om det var en sinnessjuk grävling som hade sniffat en överdos av myrsyra?
Personen (eller varelsen) kan även varit full, drogad, eller rökt alltför många vandrande pinnar, vad vet jag? Men det kan ju även vara som så, att personen var en äkta fullblodsidiot som borde sitta hemma och knyppla dörrmattor istället. Oavsett vilket, råkade jag ut för denna imbecill på allmän väg.
Råkade ut…?
Drabbades är nog ett betydligt bättre ord, om sanningen ska fram.
Nästan som en dansk skalle rakt in i flistuggen, samtidigt som man slänger iväg ett bowlingklot inne i porslinsaffären… Det kan aldrig bli bra, och det blev det inte heller!
Jag ligger med min V70 alldeles bakom en liten obetydlig bil av tvålkoppsmodell, den är svenskregistrerad och kör ganska sakta och utstrålar en betydande osäkerhet gentemot sina medtrafikanter. Nåja, det får man väl kanske stå ut med…
Men strax därefter ska stolpskottet svänga vänster vid nästa avfart, blinkar vänster (ingen BMW alltså!) och lägger sig i avsedd fil för ändamålet. Jag ligger bakom och ser bilen stanna och blinka i avsedd fil för vänstersväng. Gott så, men fort går det inte.
Men sväng då, vad väntar du på, hinner jag tänka?
Jag själv ska köra rakt fram för att svänga av mot höger i korsningen några hundra meter längre fram. Lägger mig därför i högerfilen för att passera tvålkoppsbilen i fortsatt färd rakt fram, men det är då det händer!
JA, DET ÄR DÅ DET HÄNDER, DET SOM HÄNDER…
Apskaftet till chaufför i den andra bilen verkar helt plötsligt komma till insikt att han/hon/det (vägrar skriva hen) också ska fortsätta köra rakt fram och svänga höger nästa avfart istället, så vad gör rövlorten, tror ni?
Jo, gasar och svänger höger…
Men då uppstår genast ett problem, för helt plötsligt kommer en bil rakt in i min bils komfortzon. Personen blinkar förvisso höger, men kollar givetvis INTE i backspegeln, utan gasar bara på och svänger rakt över en heldragen linje och spärrar totalt min bils färdväg. Exakt som en dement myrslok med infekterad lårbenshals skulle göra. Jisses!
Jag själv kör 60-70 km/h när det plötsligt inte finns någon plats för mig och min bil på vägen. Att tvärbromsa som en övergödd noshörning med klumpfot, innan det blir en förödande krock, är alltså enda möjliga åtgärd. Först då uppfattar föraren (eller vad man nu ska kalla eländet bakom ratten) i den andra bilen att något kanske är fel och bromsar instinktivt sin bil mot stillastående. Vilket i sin tur innebär att framkomligheten för min del, blir ännu sämre.
Hade bilen gasat iväg, samtidigt som jag bromsade, hade situationen kanske bara blivit något ansträngd (med grova svordomar och viftande knytnävar bakom ratten) och kanske inte fullständigt akut, som det nu istället blev.
Där står vi alltså nu, båda två, helt stillastående på vägen. Krocken uteblev med minsta möjliga marginal. Idioten verkade ha fastnat i ett demensanfall, och jag, som ville komma fram som alla andra normala skattebetalande medborgare utan dold agenda, fick betala priset för en medmänniskas mentala och kognitiva förfall.
Jag hade förvisso möjlighet att ta mig förbi på högersidan mot dikeskanten, om jag hade försökt och utmanat ödet. Men jag vågade inte passera denna galning, trots att den andra bilen stod still. Vem vet vad som skulle kunna hända härnäst…
Jag stod därför helt stilla och väntade på att dåren skulle röva sig undan. Bilen stod på tvären framför min bils front. Nästan som en fransk fickparkering utanför systembolaget, fem minuter innan stängningsdags
Hade jag inte varit alert och panikbromsat med ryggmärgsreflexen (och högerfoten), hade jag kraschat rakt in den andra bilen, och felet hade verkligen inte varit mitt. Men kraschen hade blivit allvarlig, jag hade nog klarat mig, men allt annat hade ju blivit skrot, inklusive varelserna inne i tvålkoppen.
Står man helt stilla i vänsterfilen och blinkar vänster, för att sedan, utan att ens titta i backspegeln, blinka åt höger och samtidigt gasa och svänga höger, över en heldragen väglinje rakt ut nästa fil, då har man också gjort sig skyldig till grov vårdslöshet i trafik. Mer ”grov vårdslöshet i trafik” än så här är nog svårt att få till.
Så vad fan skulle jag ha gjort, förutom att panikbromsa? Kunde inte ha gjort något annat… förutom att krocka.
Till slut fattar dock mullsorken att han/hon/det ska köra, och gör även så till slut. Bilen kör nu mot nästa avfart och svänger höger, likaså jag, med lite medveten säkerhetsmarginal.
Denna avfart leder i sin tur efter ett tag, upp på motorvägen, där den mynnar ut i en egen fil. Jag tittar i backspegeln och ser att jag kan köra ut i omkörningsfilen till vänster, för att köra förbi apskaftet i bilen framför.
Nu kör vi i varsin fil. Apskaftet i högerfilen med fri väg framför sig, och jag i den vänstra omkörningsfilen, där även jag har fri väg.
Nu ska jag bara passera denna dåre snabbt och effektivt, vi färdas i två olika filer och vägen leder rakt fram. Det finns inga andra val än att köra rakt fram, så vad kan gå fel (?!).
Jag gasar på och kör runt 100 km/h, den andra bilen kör ca 80 km/h. Omkörningen kommer inte ta många sekunder i anspråk, sedan är jag kvitt denna värdelösa sopa till bilist. Snart är allt över…
Men vad gör idioten då?
Jo, blinkar vänster, svänger vänster, och kör i båda filerna samtidigt, exakt i samma moment!
Konsekvensen blir att jag åter måste tvärnita som en galning för att inte köra rakt in i denna förbannade tvålkopp till bil med sin pissgurka till chaufför. Ännu en gång har idioten gjort en idiotmanöver av enormt olagliga mått.
Nu blir jag förbannad på riktigt, och sätter på helljuset för att markera att jag återigen varit ytterst nära att bli indragen i en kollision med samma sumpråtta. Jag borde ha tutat också, men så blev det inte.
Varför personen överhuvudtaget skulle ut i den vänstra omkörningsfilen, när det inte fanns något hinder framför den egna bilen, är dock en psykologisk gåta? Och varför svänga utan att titta i backspegeln, trots att man typ två minuter tidigare varit ytterst nära att krocka pga ett liknande scenario?
Och varför ligga med ett hjulpar (fram + bakhjul) i varje fil och därmed mer eller mindre blockera två filer på en och samma gång? Effektivt, men fullkomligt idiotiskt!
Jävligt många frågor, men inga svar!
Efter några sekunder tittar dock aset i backspegeln och ser min bil, mitt helljus och efter ytterligare några sekunder har synapserna i dårens hjärna även uppfattat vad ögonen redan har sett, och instruerat armarna att manövrera ratten för återgå till det högra körfältet. Hela tiden är hastigheten ca 80 km/h.
Till slut kan jag äntligen gasa förbi amöban och sätta mig i säkerhet, samtidigt som aphjärnan puttrar på i sina 80 km/h i sin fil… Jag ser i backspegeln att det plötsligt bildas en kö bakom denna bil, trots att det går att köra om till vänster. Men givetvis har de andra bilisterna sett dramat alldeles innan och vågar inte utmana det öde som drabbade mig…
Detta måste förmodligen ha varit Sveriges sämsta bilförare, alla kategorier. Två allvarliga incidenter inom loppet av ca två minuter, båda två fullt tillräckliga för att körkortet skulle ryka om polisen observerat det hela. Pulsen var hög och hade vi varit på en folkracebana hade jag prejat ut dåren i närmsta däcktrave…
Jisses vilka stolpskott det finns ute på våra vägen, det är så att man bli mörkrädd i kubik! Inte undra på att det inträffar olyckor. Jisses!
Men han/hon/det använde i alla fall sina blinkers, alltid något … men så var det ju ingen BMW heller!
Den Skogstokiga Bloggen 