”Rock’n’roll är folkmusik ur min synvinkel (Robert Plant)”
Musikhistoriskt dokument Del 1: Detta är första delen av en mängd artiklar om musikhistoria. Materialet kommer ursprungligen från en bok ”Från knätofs till punkrock!” som aldrig blev klar. De två böckerna som handlar om den svenska musikfestivalhistorien, samt de kommande artistlexikonen från svenskt 1970-tal, härstammar dock från denna ej utgivna bok.
Det kommer bli runt 10-12 blogginlägg med detta material. Här finns ingen humor, trams eller flams, utan allt är skrivet utifrån ett vetenskapligt och akademiskt perspektiv, med inriktning att bli en populärvetenskaplig text. Materialet har dock 10-14 år på nacken och är ej slutredigerat, vilket man bör att i åtanke när man läser texten…
——————————————————————
Vad är musik?
Själva ordet ”Musica” finner svenskarna för första gången i de latinska skrifterna. Detta uttryck fanns överhuvudtaget inte med i den fornnordiska vokabulären, för där talar man istället om dans och kväde och om ljudredskap som horn, säckpipa, fiddla och basun! Frågan om vad musik egentligen är har nog ställts många gånger under historien utan få ett entydigt svar! Men vad är då den form av hörbart ljud som vi dagligt tal betecknar som musik?
Svaret på denna fråga är enligt uppslagsverket Nationalencyklopedin såsom:
”Kulturyttring som inte låter sig infångas under någon generellt accepterad, heltäckande definition; allmänt kan dock musik sägas bestå av vissa typer av organiserat ljud”.
De flesta anser nog att musik är en mänsklig konstruktion eftersom det är en ljudmässig kulturyttring som framförs genom någon form av organiserat ljud, där tonhöjder, rytm, harmoni och klangfärg ingår. Men är verkligen musik en renodlad mänsklig konstruktion bara för vi är de enda levande varelserna på denna jord som tillverkar respektive lyssnar musik, endast för det höga nöjets skull?
Kanske är det trots allt inte ens människan som uppfann musiken?
Detta var i alla fall en teori som framfördes år 2001 av forskare vid National Academy of Sciences i Washington, USA. Som bekant är det inte bara människor utan också djur som t.ex. valar, apor och fåglar, som använder musik för att uttrycka sig. Valar använder dessutom musiken på samma sätt som människan. De utnyttjar samma tekniker, såsom upprepning, rytm, intervall, behagliga toner och en avslutning på sången. Det var denna iakttagelse som ledde forskarna fram till en teori om att valars och människors gemensamma förfäder en gång, för mer än 60 miljoner år sedan, använde sig av musik på ett likartat sätt. Fågelsång präglas ju också av melodislingor, olika stämmor och s.k. rop-svar, som också förekommer i människans sång. Är musiken äldre än människan, kan det ju förklara, varför vi finner så mycket mening och känslor i konstformen musik utan att egentligen veta varför.
Men det har naturligtvis även forskats kring detta ämne och i en studie, som bl.a. publicerades på tidskriften Natur Neurosciences hemsida den 9 januari 2011 (samt på DN.se den 14/1-2011), bekräftas också detta faktum rent vetenskapligt. I denna artikel, som har fått rubriken, ”Varför bra musik ger oss gåshud”, får vi veta att forskare vid McGill University i Montreal, Canada, har mätt hur mycket dopamin som frisattes när ett antal försökspersoner lyssnade på musik som framkallade rysningar som gåshud, ökad hjärtfrekvens, häftigare andning eller ökad blodcirkulation. Gåshud är en väl etablerad markör för människors allra mest känslomässiga respons på musik. Forskningsresultaten ska enligt denna artikel därför ge tydliga neurokemiska bevis för att intensiva reaktioner på musik aktiverar hjärnans belöningssystem!
På ren svenska så betyder detta att folk mår bra när de lyssnar på musik eller musikaliska ljud de tycker om och gillar av olika anledningar. Om vi sedan pratar om människor för tusentals år sedan, om människor på medeltiden, om människor på 1970-talet, eller om människor just nu idag är egentligen helt oväsentligt, människorna och associationerna är de samma, det är bara teknik, stilar, mode, trender och uttrycksformer som har ändrat sig! Man vet också från redan gjorda fynd att människor i de förkristna nordiska kulturerna ackompanjerade naturens olika ljud med egen ljudframställning. Musikantropologin visar att alla kulturer i olika tider har skapat artificiella ljudvärldar. Vilka tjänat många skiftande och ofta kombinerade syften, samt att det ur sådana ljudvärldar går att urskilja akustiska fält, som är besläktade med vad vi moderna västerländska människor vanligen betecknar som musik.
(1) På en häll i Kalleby, Tanums socken, Bohuslän, kan man beskåda en hällristning där tre personer står och blåser i sina bronsålderslurar. Och på diverse kultplatser och i gravfält längs kusterna av södra Skandinavien och norra Tyskland har man funnit mer än ett femtiotal bronsålderslurar. Ofta har man hittat dem liggande parvis som offer i mossar och att lurarna också har spelats på i par framgår av att de har samma rörlängd och därmed samma stämning, dessutom är tonrörens slingor symmetriskt spegelvända. Fyndplatserna tyder på att de använts i rituella och religiösa sammanhang, precis hällristningarna från Kalleby också visar! En bronsålderslur är en distinkt svängd konisk trumpet, ca 2 till 3 meter lång.
Men bronslurarna har ju givetvis en massa tidiga föregångare till instrument tillverkade bl.a. av djurhorn. Man har t.ex. hittat ett 2500 år gammalt spelhorn i en torvmosse i Visnums socken i Värmland. Fyndet gjordes 1946 och bestod av ett kohorn försett med tre fingerhål och en pollenanalys fastställde att hornet härstammar från järnåldern, ca 500 år f.Kr. Men man tror att människan har skapat musik ända sedan mänsklighetens vagga, antingen genom att spela på ett instrument eller genom att sjunga. Från sen paleolitisk tid (som avslutades ca 8000 f.kr) kommer de första föremålen som skulle kunna beskrivas som någon form av musikinstrument! Perforerade skal som kan ha använts som skallror och djurben med borrade hål som troligtvis har använts som flöjter.
Musiken har alltid funnits med i de flesta viktiga stadierna i människornas liv, från barndomen till äktenskapet, barnafödslar och livets avslut. Den har varit en del av religiösa ritualer, arbete, dans och underhållning. Musiken är en naturlig del av mänskligheten och även ett kulturellt avtryck av en specifik tidsålder! Musikens mening är därför i de flesta fall lika med underhållning, berättande, ljudterapi eller budskap, men musikens historia kan även ses som en parallell historia om mänsklig kommunikation! En kommunikation som ibland även kunde ses som något väldigt negativt och filosofen Sokrates ansåg att musik kunde vara så farlig i sin påverkan på människors sinne att den borde regleras av staten och att viss musik till och med borde förbjudas! En 2500 år gammal filosof och den svenska musikrörelsen på 1970-talet stod alltså varandra ganska så nära i sin strävan att få reglera, förbjuda eller försvåra för alla musiker som ville spela och framföra musik sin egen musikstil! Men om vi återgår till grundfrågan, vad är musik? Lars Lilliestam, professor i musikvetenskap vid Göteborgs Universitet svarar på denna fråga i sin bok, ”Musikliv: vad människor gör med musik – och musik gör med människor (Bo Ejeby Förlag, 2006)” enligt följande förklaring:
”Svaret på frågan ’ vad är musik’ är följaktligen att det inte går att göra någon enkel allomfattande definition av begreppet musik. Musik är ett sammansatt begrepp som kan ses ur många vinklar. Musik kan vara en klingande struktur, organiserat ljud, konst, forskning, en handling eller aktivitet, ett uttryck för värderingar och ideologi, ett hjälpmedel för orientering i tillvaron…”
(1) Källa: ”Nationalencyklopedin Band 3, BIT-CAR, Bokförlaget Bra Böcker, 1990”.
Den Skogstokiga Bloggen 