Jo, jag vet att det inte är veckans allra bästa tid att handla på, men jag trodde att jag skulle hinna innan fredagsrusningen drog igång! Jag var till och med inne på Systembolaget precis innan jag gick in på Willys och på Systemet var det inte mycket folk alls!
Detta hände i slutet av januari 2019, alldeles nyligen med andra ord! Jag skulle bara åka ner och handla lite på Willys här i Uddevalla. Det var fredag och det var vid 14.30-tiden!
Med denna insikt färskt i minnet går jag in på Willys, utan att ägna en enda tanke åt att det var fredagen den 25:e – Lönedagen!
Så helt plötsligt blir det jättemycket folk i affären. Eller rättare – många blev helt plötslig betydligt fler!
Jag handlar och kör min kundvagn till kassan och lyckas faktiskt komma fram relativt enkelt, innan det bara någon minut senare korkar igen totalt. Har aldrig sett sådana här långa kassaköer tidigare.
Så nu hade jag tur för en gångs skull!
Ja, för en gångs skull flyter allt på utan minsta problem, jo, jo!
Ibland kan man faktiskt luras av denna illusion av medflyt…
Jag kommer nu fram till kassan och börjar lassa upp mina varor på bandet, då kassörskan plötsligt säger något om min kundvagn, samtidigt som hon sträcker på sig och pekar stor tydlighet mot min kundvagn.
Jag fattar först inte vad det handlar om och hör inte heller vad hon säger! Jag fattar inte vad som står på, helt enkelt!
Står kundvagnen fel eller står Elvis Presley bakom ryggen på mig, eller har min kundvagn invaderats av en flock kannibalbebisar, eller har det helt plötsligt blivit rea på nässpray i kassan bredvid? Jag vet inte!!!
Jag fattar nada! Ingenting betyder det på svenska!
Jag kan inte begripa vad kassörskan menar, men tydligen ska jag observera något bakom min rygg!
Nu var det i och för sig inte så sensationsfyllt som jag hade hoppats på, för det enda som hade hänt var att påsen med kattsand, som jag hade i min kundvagn, och som jag hade ställt upp mot kundvagnens insida, helt plötsligt hade spruckit upp, precis som om någon hade sprättat upp den med en kniv.
En öppen storpåse med kattsand kan ju i vissa fall innebära en viss ofrivillig sandning av den närbelägna golvytan i affären! Jo, påsen hade helt plötsligt spruckit upp och stora mängder av kattsand sprutar nu rakt ner på golvet…
Får nu i all hast ta tag i påsen för att stoppa läckaget och samtidigt försöka skrapa ihop kattsanden på golvet med ena foten. Kattsanden upptar nu en yta av ca en kvadratmeter på golvet och jag försöker fruktlöst skrapa ihop det till en hög.
Fruktlöst, vilket konstigt ord! Var kommer frukten in i bilden, kan man undra?
Samtidigt som jag skrapar kattsand med ena foten, står jag och funderar på hur den uppkomna situationen nu ska lösas på enklaste sätt. Parkeringstiden börjar dessutom ticka ner mot noll och jag vill inte ha parkeringsböter för sådan här kattskit… ööhh!
Kassörskan vill nu ta hand om den trasiga påsen och jag lämnar över den utan att ösa ut någon mer kattsand, vilket jag kunde känna en viss stolthet över! Det hade jag aldrig trott, för min inre syn spelade upp ett helt annat scenario! Men detta skötte jag smidigt, trots allt!
Kassörskan ropade nu till sig någon som kunde sanera golvet från all kattsand. Snabbt som trimmad köttbulle kommer nu en butiksanställd med sop och skyffel i högsta hugg!
Kanske kunde han även hjälpa mig, genom att hämta en ny påse kattsand, nä nä, nej såklart!
Kassakön är nu jättelång och jag får betala för mina varor och därefter försöka gå och hämta en ny påse kattsand efter att jag betalat och packat ihop mina varor.
Nu har jag ca 8 minuter på mig innan parkeringstiden tickar ut…
Jag känner mig enormt stressad och svetten bara rinner.
Jag ställer mina kassar så att kassörskan kan hålla koll på dem och ska nu snabbt som ögat gå och hämta en ny påse med kattsand. Men att försöka gå tillbaka via den kassakö jag tidigare stod i är helt uteslutet, det finns ingen plats för att komma fram den vägen.
Där står folket som packade sillar och ser ganska arga ut, och kanske är det mina bravader som förargat dem. Kanske är det mig de är arga på, men det stör inte mig nämnvärt faktiskt!
Släpper fram mig gör de i alla fall inte utan jag får gå en helt annan väg tillbaka där det endast är marginellt enklare att ta sig fram. Fruktansvärt trångt, svårt att komma fram och dessutom höll jag på att snubbla över en kundkorg på golvet, eftersom folk vägrade att flytta på sig! Denna kundkorg hoppade jag över, samtidigt som jag begrundade sannolikheten för att jag skulle snubbla och välta omkull halva kassakön. 50-50, så jag hoppade!
Något liknande har faktiskt hänt mig tidigare, men det är en annan historia som jag får berätta om lite längre fram i tiden. Då var jag som ett mänskligt bowlingklot, sanna mina ord!
Sedan uppstod ju givetvis mer irritation hos folk när jag återkom med den nya påsen med kattsand till kassan, eftersom de nu upplevde att jag trängde mig före i kön. Men jag var ju tvungen att gå denna väg för att visa upp kattsanden, vilket folk givetvis inte fattade!
Folk fattar ju så trögt ibland!
Jag stressade och svetten rann i floder, såg nog ganska ansträngd ut!
Men jag hann faktiskt upp till bilen med ca 3 minuters marginal innan parkeringstiden löpte ut. Inga böter denna gång alltså!
Satte mig sedan i bilen och åkte ut ur parkeringshuset och fastnade givetvis direkt i fredagsrusningen, vilket innebar att trafiken stod helt still. Ibland önskar man ju att man körde en stridsvagn!
Men katten fick ju sin sand till slut och jag säger bara – Shit happens!
Den Skogstokiga Bloggen 