Denna händelse inträffade för några år sedan och jag var på väg till tandläkaren och på väg in dit träffade jag på en man i 60-års åldern som också skulle in till tandläkaren, eller egentligen inte, men mer om detta sedan! Det första han säger till mig var en massa negativa saker om den rollator han manövrerade! Men vad vet jag om sådana mackapärer?
Men han berättade för mig att de som lämnade ut denna livsfarliga apparat till honom var helt okunniga, sedan var de också mer eller mindre halvidioter också! Ja, så var det!
Okej, tyckte jag, lite förvånat!
Rollatorn var ju helt livsfarlig vid halka i nedförsbacke, bromsarna var dessutom helt värdelösa och när de ändå tar så glider ju rollatorn hur lätt som helst, sedan visade han mig hur kasst allt var genom att dra rollatorn med låsta hjul över golvet i den trånga hissen där vi båda stod!
Eftersom jag inte kom undan, så sa jag:
– Det kan väl inte vara så svårt att skifta hjul på den, kanske kan man slänga på dubbdäck, sa jag lite på skoj?
– Precis!!! Sa han med upphetsad röst!
– Men det får man inte! Det förstör bromsarna (som ändå inte fungerade), sa han då!
Själv hade jag ju ingen aning!
Sedan fick jag reda på att även färdtjänsten var helt värdelös, för de säger alltid att de ska komma om en kvart, men det gör de ju aldrig!
Okej, intresseklubben noterar! Men jag kände väl inte någon större entusiasm över mannens problem, trots allt!
Sedan gick vi in på Folktandvården och där man skulle knappa in sitt personnummer för att bekräfta sin ankomst, men då var jag så distraherad av mannens tjatande att jag skrev in att jag var född på 1600-talet istället för 1900-talet, men det var ju nästan rätt, för en 6:a är ju också en 9:a fast upp och ned! Men det tog ändå något försök innan jag fick till det, eftersom mannen samtidigt stod alldeles bredvid mig och pratade upphetsat, vilket gjorde att jag inte ens klarade av att göra denna enkla syssla.
Det räckte ju inte med att mannen pratade konstant med mig, han ville ju har svar på allting som han pratade om också och min tystnad accepterades inte! (Hjälp!)
Men jag kunde i alla fall fixa till detta och sedan sätta mig i väntrummet där det nu fanns tre personer, rollatormannen, en yngre kvinna och så jag.
Vi försökte båda två se upptagna ut med att kolla i våra telefoner, tills mannen sa att:
– I framtiden sköter man väl allt via telefoner utan någon som helst mänsklig kontakt!
Jag förstod piken, trots att den inte var speciellt fin, och stoppade ner telefonen i fickan, mannen ville ju prata med någon, dvs mig, och då kunde jag ju inte kolla i min telefon, eller hur?
Sedan tog han själv upp mobilen och ringde upp färdtjänsten och beställde en färdtjänsttransport, högt och ljudligt, med högtalarfunktionen påslagen, så att vi andra inte skulle missa någon viktig information av samtalet!
Irritation!!!!
Det visade sig nu att han inte alls skulle in till tandläkaren, för han hade haft tre hjärtinfarkter och då fick man inte gå till tandläkaren! Dessutom var han arbetsgivare (eller bara chef, oklart vilket) inom byggbranschen och hade bott i många ställen i Sverige och i utlandet!
Okej?? Men jag hade ju redan tappat tråden för länge sedan!
Sedan berättade han att han hade byggt skyddsrum åt Saddam Hussein i Irak, genom Skanska, men det var under Iran-Irak kriget, men skyddsombudet stoppade arbetet med byggande av skyddsrummet ifall det skulle bli ett anfall, så då byggde man först ett skyddsrum till sig själv, detta extra skyddsrum tog en vecka att bygga!!!! Sedan kunde man fortsätta bygga det ordinarie skyddsrummet!
Ja, ja, vad ska man tro?
Sedan tyckte han att persiska kvinnor var så vackra och försökte få mig att bekräfta detta påstående! Jag sa väl att jag inte visste hur det var med denna sak, för jag hade faktiskt ingen aning!
Varför skulle han dra in mig i alla sina påståenden hela tiden?
Sedan skulle han prata om IS och deras ideologi, men jag hade inte lust att prata om detta ämne i ett väntrum med en total främling. Men nu började jag på allvar känna mig både stressad och besvärad! När han inte fick med mig på denna diskussion, skulle han istället prata om SD och deras ideologi, som han inte stödde, men inte heller förkastade.
Hjälp mig någon, jag står inte ut!
Nu kände jag mig ännu mer besvärad och sa något diffust, som jag i nuläget inte kommer ihåg vad det var! Men nu var jag inte längre intresserad av att prata med mannen. Jag kände mig bara stressad och ville bara bort därifrån!
Sedan klagade han över att norrlänningar och skåningar aldrig kunde vara tysta, och de var hopplösa att ha arbetande på timpenning, eftersom de bara stod och pratade hela tiden…
Suck och pust!
Han berättade även att man inte kunde tilltala folk på gatan i Stockholm, för då trodde de att de blev rånade, förresten var det likadant i Uddevalla! Vad är det för fel på Uddevallabor, vräkte han sedan ur sig?
Något fel måste det ju vara, för så illa som i Uddevalla är det ju inte i andra jämnstora städer!
Själv kom han från Trollhättan, och när han fick veta att jag inte heller kom från Uddevalla, så var det bara den yngre kvinnan kvar att redovisa vad hon kom ifrån, och då visade det sig att hon också kom från Trollhättan, exakt från samma ställe som mannen dessutom! Då skulle han ju ha reda på om hon kände, den eller den personen… Men egentligen kom han ifrån Högsäter i Dalsland, men hade bara bott i Trollhättan, trots att han nyss sa att han kom därifrån! Jisses!
Kvinnan verkade dock måttligt intresserad av att ha någon djupare dialog med den 58-årige rollatorförsedde mannen som, när han inte var sjuk, tydligen var chef inom byggbranschen! Jo han berättade hur gammal han var, trots att det inte var någon som undrade!
Sedan blev jag inropad till tandläkaren, och mannen såg nu helt bedrövad ut när han insåg att jag försvann! Själv tänkte jag – tack och lov! Har aldrig klivit in till tandläkaren med så lätta steg förut!
Det är inte varje dag man råkar ut för en konstant pratande mytoman med rollator, tack och lov!
Men varför han åkte med mig upp till tandläkarens väntrum, när han inte ens skulle in till tandläkaren framgick aldrig, men förmodligen tyckte han väl att jag var den perfekte samtalspartnern som nu skulle få ta del av hans konstanta pratande…