Denna text skrevs ursprungligen för några år sedan, men nu kommer den igen, fast i en kraftigt uppdaterad version!! Det som tidigare, bitvis var en halvtrist och tandlös historia, har nu istället blivit en historia med ett riktig fett bett! Här kommer texten som verkligen är något att bita tag i!
Jag var nu på ett återbesök hos tandläkaren. Hade varit där för en undersökning redan ett par veckor innan jul, då man tog fyra röntgenplåtar som alla visade att mina tänder var i bra skick! Men eftersom jag hade en varbildning i en tandficka, påpekade jag detta, och då tog man även en riktad röntgenbild på denna tand, men inte heller denna bild visade att någonting skulle vara konstigt!
Men när jag ville få reda på varför jag hade problem med en tandficka, testade de även känseln i tanden, som vid tillfället visade sig vara helt bedövad. Och då började cirkusen!!!
Nu började man spekulera i vad som kunde vara fel! Var det nerven som var död? Eller var det en spricka i tandroten?
Med en förkylning i kroppen och en varbildning i en tandficka i kombination, så antog jag ju att svullnaden i sig, var orsaken till att det tryckte på nerven på något vis.
Men man ska ju aldrig tycka något själv, verkar det som! Kanske kunde problemet komma från svullna bihålorna och som tryckte på någon nerv, tyckte jag, och blev omgående idiotförklarad av näbbgäddan som arrogant hävdade att man inte kan få problem med tänderna i nedre käken av bihålorna, det visste hon (återkommer till detta senare i texten)1
Jag fick i alla fall en ny tid ca 1½ månad senare, då man skulle göra en riktad undersökning, som skulle kosta 500 kr. En undersökning som skulle visa om jag hade något problem överhuvudtaget, och om jag i så fall skulle bli tvungen att rotfylla tanden, eller till och med dra ut den!
Så nu var jag där på återbesök och låter glatt meddela att mina problem med tanden inte längre är något problem! Känseln i tanden har kommit tillbaka, vilket de även testade, och tandköttet är inte längre svullet, och jag har inte längre några som helst problem med denna tand!
Då måste väl allt vara bra, eller?
Nej, nu blev jag verkligen INTE populär och nu började problemen på allvar!
Tandläkaren som är en liten späd tjej i 30-års ålder blir genast enormt ansträngd i sin attityd när jag låter påskina att tanden inte längre är något problem. Den enkla undersökningen, som skulle ta max 30 minuter och kosta 500 kr, har nu också helt plötsligt ändrat sin karaktär i grunden. Nu hade de gått bakom min rygg och konspirerat, jo det är sant!
Nu skulle de helt plötsligt borra bort all lagning på tanden, en lagning som gjordes efter att jag bitit sönder denna tand ca 2½ år tidigare. Då borde man också ha sett om det hade funnits någon spricka i tandroten? Men denna lagning gjordes på en annan mottagning på annan ort! Nu var jag en ny kund, på en ny mottagning och således ett objekt man kunde börja plocka pengar av, verkade det som!
Men sprickor i tandrötter kanske uppstår spontant, när som helst, vad vet jag? Jag är förvisso inte tandläkare, men inte heller speciellt dum i huvudet, så jag har svårt att tro att de uppstår utan någon som helst påverkan av olika grader av våld, tryck eller spänningar som resulterar i sprickor. Och någon sådan negativ påverkan kan jag inte dra mig till minnes att jag blivit utsatt för under de senaste åren.
Men nu rådde det helt plötslig inget tvivel om att jag hade en spricka i tandroten! Det hade tandläkaren tolkat ut av röntgenbilden eftersom hon redan tidigare hade sett att tandroten var inflammerad! En röntgenbild som vid förra besöket inte visade någon som helst avvikelse, visade helt plötsligt något helt annat! Bara så där, helt utan någon som helst motivering!
Märkligt kan man nog tycka?
Men nu ville de borra bort hela lagningen omgående för att kolla om tandroten verkligen hade en synbar spricka, något som man tycker att den särskilt riktade röntgenbilden på tanden faktiskt i så fall borde ha visat? Jag började nu argumentera emot hela upplägget! För nu hade man redan bestämt sig för att tanden skulle dras ut, och nu fanns helt plötsligt inte alternativet med rotfyllning med i planen längre.
Kostnaden på 500 kr såg helt plötslig löjeväckande ut, och skulle man borra bort lagningen och sedan konstatera att det inte fanns någon spricka, så skulle kostnaden med råge redan ha passerat 1000-lappen om man skulle återfylla tanden igen! Men hade man borrat bort fyllningen, så skulle man givetvis hävda att det fanns en spricka och att det var lika bra att dra tanden direkt. Något som överhuvudtaget inte hade diskuterats vid det förra besöket!
Lurendrejeri skulle man kunna tolka det hela som!
Men när jag ihärdigt förklarar att jag anser det vara helt meningslöst att rycka ut en tand som jag inte har något problem med, så blir jag genast verbalt nedtryckt och i praktiken också helt idiotförklarad! En lekman ska helt enkelt inte argumentera emot en fackman! Punkt! Särskilt inte när man ligger upp och ner i en tandläkarstol!
Man hävdar att det bästa är att rycka ut tanden, innan jag får ont, medan jag tycker precis tvärs om. Varför ska man dra ut en tand som inte är något problem med? Rycka ut en tand i förebyggande syfte, utan man ens vet om det föreligger något annat fel än att jag har en djup tandficka vid tanden? När jag frågar om denna tandficka inte kan läka bort av sig själv, så får jag svaret att det kan den, men det kommer inte att ske! Punkt!
Stämningen börjar nu bli mycket ansträngd för den kvinnliga tandläkaren retar sig på att jag säger emot henne hela tiden! Hon vill dra ut en tand pga av att jag kanske kan få ont i tanden om en vecka, om ett år, eller kanske inte alls!
Jag säger att jag väl får komma tillbaka om jag får problem med tanden i framtiden, jag förstår inte problemet, sedan tycker jag att det kostar våldsamt mycket pengar för att ersätta den utdragna tanden, 12-20 000 kr!
Då får jag en snäsning tillbaka om att det minsann är mycket jobb att fixa detta! Likt förbannat mycket pengar för att ersätta en tand som man inte ens kan konstatera att det finns något fel med. Men för en tandläkare kanske det är småpengar, vad vet jag?
När jag så framför en teori om att det kanske var den infekterade och svullna tandfickan som tryckte på nerven och gjorde tanden bedövad, så blev jag genast bryskt idiotförklarad! Sedan får jag veta att det minsann är många som har lärt sig leva med att ha utdragna tänder i sina munnar! Förstår dock inte hennes idiotiresonemang!
Detta är ju min mun och mina pengar det handlar om, dessutom gillar jag inte folk som försöker styra mig och mina beslut, genom att förminska mig som person. Allt pladdrande i kombination med den här oseriösa och bitvis oförskämda behandlingen gjorde att jag blev mycket irriterad.
Nu var jag faktiskt arg på riktigt, för det här var ju riktigt galet på ren svenska!
Först gör man en riktig dålig undersökning, sedan lovar man saker som sedan visar sig vara ren lögn, sedan blir man både tyket och otrevligt bemött när man vågar säga emot! Som slutkläm säger tandläkaren att ”då är det ju inte heller någon ide att laga den ytliga skada som finns på den aktuella tanden”. Nu har det helt plötsligt uppstått en skada på tanden som helt plötsligt verkar ha kommit fram från tomma intet. Märkligt, men jag orkar inte tjafsa vidare om denna detalj! Jag har alltid tidigare haft höga tankar om Folktandvården, men nu ska man tydligen skinna folk där också!.
Inte drar jag ut en tand och orsakar smärta, och andra olägenheter i munnen, samt tvingas uppsöka tandläkaren ett flertal gånger för vidare behandlingar, betalar runt 20 000 kr och gör detta utan ens att några problem finns med tanden!
Nej, uppstår det några problem i framtiden så finns ju faktiskt tandläkarmottagningen kvar!
Är det så här man lurar och bedrar folk hos tandläkare nu för tiden? Kör över folk och idiotförklarar människor som inte kan, vågar eller orkar stå upp för sin rätt!
Men jag vågar, orkar, kan och vill!
Man påtalade sedan att jag fick återkomma om det uppstod några problem, och om de inte hör något ifrån mig så kallar de mig för en undersökning nästa gång om ett par år. Nu var man tydligen inte ens själva säkra på mina tandproblem, verkade det som!
Prolog: Nu har det gått ett par år sedan mitt tandläkarbesök och det har inte varit något som helst problem med denna tand, däremot fick jag året efter en våldsam attack av en inflammerad vagusnerv som gjorde att jag åter tappade känseln i den aktuella tanden, dessutom fick jag även våldsam tandvärk, men nu i överkäken där den aktuella tanden EJ satt. Jag hade även problem med mitt vänster öra och värk i mitt vänstra öga, samt våldsam huvudvärk uppe i vänstra tinning. Allt detta, inklusive problemet med den aktuella tanden, kunde jag härleda till mina svullna och inflammerade bihålor som i sin tur tryckte på vagusnerven, som i sin tur orsakade alla mina problem.
Så min teori om bihålorna som faktiskt tandläkaren idiotförklarade mig för, visade sig ironiskt vara det som var grundproblemet. Sedan jag upptäckte källan till mina problem och använde mer nässpray, har dessa problem i stort också helt försvunnit!
Nu är jag åter kallad till tandläkaren och det ska bli intressant och kul vad de försöker med denna gång?
Läs den spännande fortsättningen på historien: Tandläkaren som Gud glömde – 2½ år senare! (Eller: En lång, infekterad och utdragen historia utan slut!)
En reaktion till “Tandläkaren som Gud glömde (Eller: Det här kunde ha blivit en utdragen historia!)”