När jag var ett barn (9-11 år kanske?) tillbringade jag ofta stora delar av min fritid ute i naturen, bland annat var jag ofta och klättrade och grejade i ett mindre bergsmassiv som bara låg på andra sidan vägen, precis där jag bodde. Och här fanns det bevisligen gott om ormar!
Vid två separata tillfällen, med bara något år mellan, befann jag mig öga mot öga med en hopringlad huggorm i huggställning. Jag hade vid båda tillfällena klättrat runt på bergets sluttning och rotat runt, som barn oftast gör, och helt plötsligt haft en huggberedd huggorm rakt i halshöjd. Avståndet mellan ormen och mitt huvud var båda gångerna under en meter, ganska nära alltså!
Nu pratar vi endast om att jag var sekunder från att blivit huggen i halsen eller ansiktet, något som jag i så fall tror hade slutat illa. Ofta var jag ute på dessa små expeditioner efter skolan när jag var ensam hemma… och ett hugg i halsen…
Men vid båda tillfällena slängde jag mig handlöst bakåt och rasade därmed flera meter nedför den sluttande bergssidan. Båda gångerna kände jag att ”Nu var det verkligen nära!”, men mina föräldrar fick givetvis aldrig veta om detta.
Lite skärrad var jag, men ändå helt oskadd!
Jag berättade sällan (aldrig) om mina bravader, där det förutom ormar, även diverse fall från träd och annat ute i naturen, slag mot huvudet, elstötar och annat smått och gott ingick i agendan under årens lopp!
Det man inte vet har man heller inte ont utav!
En annan gång några år senare, när jag var 12-13 år eller något liknande och kom hem från skolan, låg det en huggorm på hustrappan och solade!
Jag försökte ta den med en kratta, men då började den snabbt slingra sig upp på krattskaftet, vilket innebar att jag fick släppa krattan omgående.
Jag kunde alltså inte komma in i huset på grund av denna huggorm och nu hämtade jag istället stora stenar och stenade huggormen och sedan åkte den med krattan upp på närmsta myrstack. Myrorna blev jätteglada, men ormen som trots allt ännu inte var död, blev mindre glad och sprattlade vilt en kort stund. Just där kunde jag känna ett litet sting av medlidande för ormen, men den fick faktiskt skylla sig själv!
Men 30 minuter senare, när myrorna hade gjort sitt, var i stort sett hela ormen borta!
Några år senare när jag var 15-16 år någonting, fick jag en huggorm i framhjulets ekrar på mopeden, och det såg nästan ut som den försökte hugga mig i fötterna, men det var nog bara en synvilla (eller?), men den hängde med en bra bit innan den var död och lossnade från ekrarna.
Anledningen till att ormen hamnade i mopedens ekrar var att den låg på vägbanan och att jag ”råkade” köra över den med mopeden. Jag trodde den var död, men det var den ju inte från början! Mina fem möten med huggorm genom livet har alltså slutat med två döda ormar…
Galen ironi att jag som barn och ungdom var dödligare och farligare för ett rovdjur i form av en orm, än tvärs om! Men nu går jag väl säkert och blir huggen av en orm bara för att jag skrev så…
Reportage i Dagens Arbete, hösten 2022:
https://da.se/2022/09/nu-berattas-festivalkulturens-historia/
Mina två faktaböcker om den svenska festivalhistorien:
https://www.bod.se/bokshop/catalogsearch/result/?q=fr%C3%A5n+v%C3%A4stervik+till+hultsfred
Bor i Uddevalla på den svenska Västkusten och är en musikälskare av stora mått!
Lyssnar mycket på musik, går på konserter, köper skivor, sätter ihop spellistor på Spotify (under namnet "Roger S: Music 4 Rock Lovers.."):
https://open.spotify.com/user/m0t8x60kyc9sdkvgzke1owx4t
Är en musikalisk allätare och spisar nästan alla typer av musik med god aptit! Men rock och hårdrock är väl lite av det som ligger närmast hjärtat! Samlar på svenska (utgivna i Sverige, eller med svensk text) faktamusikböcker inom populärmusiken (inklusive diverse kurslitteratur i bokform) utgivna från 1970 och framåt. Jag samlar först och främst för att få ha boken i min egen ägo och för att kunna bygga upp ett eget referensbibliotek! Många böcker blir det-och fler ska det bli! Har förmodligen en av Sveriges största samlingar med >1 200 böcker i samlingen.
Jag bloggar på "Den Skoogstokiga Bloggen" https://skogstokig.blog/
och har även skrivit och gett ut en bok "Den Skogstokiga Boken eller En Dåres Memoarer" https://www.smakprov.se/bok/pocket/den-skogstokiga-boken-eller-en-dares-memoarer-9789175655680/
Jag har även en websida (portal) som jag kallar för "Skogstokig Förlag" https://skogstokigforlag.com/
Kommer ursprungligen från Ånimskog (Åmål), har även bott i Mellerud med omnejd (Bolstad, Grinstad, Mellerud), flyttade till Uddevalla i juli 2010, har två vuxna söner, samt en styvdotter, som även är halvsyster till mina barn.
Släktforskar och finns både på MyHeritage, FTDNA, Gedmatch & Ancestery.
Säljer begagnade böcker på Bokbörsen under namnat "True Books"
Fotograferar (har även vunnit 1:a pris i en nationell fototävling), lyssnar på musik och har flera tusen skivor i min ägo! Mitt specialområde är svensk och utländsk musik från 70-talet, men jag gillar allt från 50/60-talet fram till nu, och det mesta mellan visa och hårdrock! Men ingen Dansbandsmusik i mitt hus! Basta!!!
Värnplikten gjordes på I17 i Uddevalla!
Skolor: Ånimskog, Tösse & Karlbergsskolan i Åmål.
Har jobbat på "ÅsiVerken", Åmål (sommarjobb), ”Åmåls Träindustri" , "Nordiska Kardan", Åmål, Tom Heurlin AB, Ånimskog, Toppfrys/Nya Toppfrys/Topp Livsmedelsprodukter AB, Brålanda 1987-2008, Topp i Brålanda AB 2008-2010, Topp i Brålanda i konkurs AB 2010-11, APF Management AB 2011, BIS Production Partner/Bilfinger Berger -Borealis Kracker 2012-
Facklig karriär inom Svenska Livsmedelsarbetareförbundet ca 1997-2008, då jag hade bl.a. följande olika uppdrag (inte alla samtidigt): Vice fackklubbsordförande, Fackklubbsordförande (ca 8 år), Försäkringsrådgivare, Skyddsombud, Skyddskommitterepresentant, Fackklubbens förhandlingsansvarige, Facklig Bolagsstyrelserepresentant, Koncernfacklig representant, Representant i avdelningens repskap, Avdelningens representant i den centrala förhandlingsdelegationen, samt deltagit som kongressombud för avdelningen på 2 stycken Livskongresser i rad!
Visa alla inlägg av Skogstokig
Den Skogstokiga Bloggen 