Tandläkaren som Gud glömde – 2½ år senare! (Eller: En lång, infekterad och utdragen historia utan slut!)

Igår var jag åter hos tandläkaren, förra gången jag var där blev jag utsatt av en arrogant och otrevlig tandläkare som gjorde allt i sin makt för att få dra ut en frisk tand i min mun. Denna gång 2½ år senare fortsätter historien och samma tandläkare läser i min journal att jag hade problem med en tand förra gången jag var där! Problemet var ju bara det att de aldrig upptäckte någonting förra gången, inte förrän jag påpekade att jag hade tappat känseln i en tand, samt att jag hade en tandficka fylld med var. Men då drog det hela igång…

Men ingenting av detta upptäckte tandläkaren självmant förra gången, man såg inte heller någon avvikelse på röntgenbilden innan jag sade något. Men sedan ändrade tandläkaren attityd fullständigt och gjorde istället allt i sin makt för att få dra ut tanden och jag blev i princip idiotförklarad när jag vägrade göra detta!

Denna gång var tandläkaren dock betydligt trevligare, tog i hand och kallade mig vid förnamn osv. Men sedan var det samma fokus på tanden igen!!! En tand som har varit helt problemfri nästan i 3 år, men nu tog man omgående en extra röntgenbild, som inte visade något!

Då tog man ytterligare en bild, som inte heller visade något!

Då tog man en tredje bild, som visade något… men vad den egentligen visade vet jag inte riktigt!

Men jag fick i alla fall titta på röntgenbilden från 2015, kontra den tagen igår, och kunde inte se någon stor skillnad överhuvudtaget. Tandläkaren pekade på bilden för att visa på den enorma förändringen som jag inte kunde se, och jag sa då:  ”det har ju inte hänt mycket på nästan 3 år”!

Men det var inte rätt svar, för tandläkaren påpekade nu att jag hade en inflammation i tandroten och att tandbenet höll på att ätas upp av bakterier nere i tandroten… Men vänta nu… stopp och belägg!

Stopp, stopp, stopp!!!

Jag hade alltså en inflammation i tandroten och fick reda på att penicillin inte kunde ta bort bakterierna i tandroten, och även om det hade kunnat det, brukar det ändå alltid bli värre efter!

Bakterier, penicillin och inflammation?

Ja, i sin iver över att försöka övertala mig så faller man själv omgående ner i den grop man håller på att gräva! Inflammation är ju en effekt av att kroppen immunförsvar reagerar, medan en infektion är ett angrepp av bakterier… vilket av detta som jag hade är dock okänt?

Hon pekade därefter på en annan del av röntgenbilden för att förstärka det hon sa, men jag vet fortfarande inte vad jag skulle kunna uttyda av bilden, som sagt, jag är ingen tandläkare eller ens expert på röntgenbilder. Det enda jag kunde se att det var måttliga förändringar mellan bilderna, men för övrigt vet jag inte mer än vad tandläkaren försökte sälja in!

Argumentationen gick hela tiden ut på vad som skulle hända och vad som måste göras nu! Trots att det inte fanns tillstymmelse till något problem överhuvudtaget! Allt verkade åter gå ut på att övertala mig, och mina motargument viftades bort eller besvarades överhuvudtaget inte!

Tandläkaren konstaterade dock att tandroten var död och ville borra ur hela tanden och rensa alla kanaler i tanden, för att sedan rotfylla tanden, då ”kanske” skulle det bli bra?

Men att göra något som inte är fel bra igen känns ju bara fel!

Död, död, död!

Tanden var död – punkt!

Men hur visste tandläkaren att tandroten var död?

Hur kunde man veta att hela tanden var död, utan att man hade gjort en riktig undersökning, det vet jag inte?

Man har bara kollat på en marginell förändring på en röntgenbild, som lika gärna kan visa en naturlig åldersförändring och sedan dragit en slutsats utifrån detta!

Man tror att tanden är död, men vet det gör man inte!

Men nu gjorde man i alla fall ett sensibilitetstest på tanden, vilket är ett elektriskt test av känseln i en tand. Men detta gjordes endast för att övertyga mig om att tanden var död och inte för att säkerställa en prognos!

Hur vet jag detta?

Jo, genom att lyssna på konversationen mellan tandsköterskan och tandläkaren, samt att googla på det hela i efterhand!

Man gjorde inga andra jämförelsetest med andra friska tänder, som man ska göra, dessutom var man noga att testa på själva plastfyllningar, som kan isolera och undergräva för ett korrekt test! Jag vet att jag reagerade på att man inte gjorde testet på samma sätt som man hade gjort tidigare, detta tyckte jag var märkligt!

Dessutom var man noga med att använda den svagare testvarianten, i jämförelse med de andra två gångerna man hade gjord detta fullskaligt test på tanden.

Hur vet jag detta?

Jo jag hörde ju sköterskan fråga tandläkaren med sina facktermer, men jag hörde trots detta, hur hon fick order att förbereda för det mindre och svagare testet, istället för det normala stora som skulle vara mer relevant om man hade velat testa tandens känsel på ett seriöst sätt! Det kändes som om man medvetet gjorde ett bristfälligt test bara för att övertyga mig att göra denna åtgärd på tanden som i sin tur skulle kosta många tusen kr att utföra (kanske 5 000-10 000 kronor).

Mycket pengar!

Men jag har ju bevisligen känsel i tanden, så testet var uppenbarligen helt felaktigt utfört! Men de var nu helt säkra att på att min tand är helt död, bara pga en tandficka samt en diffus röntgenbild!

Tycker även att det är märkligt att man stoppar ner en sticka rakt ner i tandficka och sedan röntgar enbart för en ökad visuell bildeffekt, utan någon som helst annan praktiskt funktion, ett grepp något som fick den döda tanden att smärta till flera gånger efter avslutad undersökning!

Men om man har problem med inflammation eller infektion i tänder eller tandrötter, så brukar personer med dessa problem få kraftig smärta, svullnad eller kraftig feber. Är tandroten död, är däremot hela tanden helt utan känsel och detta innebär att man till och med kan rotfylla helt utan bedövning, eftersom tanden är död och utan helt känsel!

Men jag har ju känsel i tanden (förutom vid det märkliga och mitt tycke helt felaktiga sensibilitetstestet), har inte heller någon smärta i eller runt omkring tanden, dessutom finns ingen svullnad och jag har definitivt ingen feber! Absolut ingenting tyder därmed på att tanden är inflammerad, infekterad eller död!

Det knepiga är dock att förra gången jag var hos tandläkaren var huvudteorin att jag hade en spricka i tandroten, en teori som tydligen nu var helt död och begraven! Förra gången var det bara detta som gällde, men nu var tanden inflammerad med bakterier (?) och dessutom helt död! Ingen spricka längre, för detta hade man ju kunnat utesluta helt via röntgenbilden!

Anledningen till att de nu ville borra ur hela tanden, rensa alla kanaler och sedan rotfylla hela tanden, var att jag kunde få ont annars (varför inte gå till tandläkaren då i så fall?), att tandbenet kunde gröpas ur över tid (det löser vi väl när det är ett problem i så fall?) eller att jag kunde få blodförgiftning av bakterierna i den döda tandroten (en lös hypotes utan vetenskaplig bäring i mitt fall)! Bakterier som man inte ens bekräftat att de existerar eftersom man inte har tagit något prov, ingen biopsi, ingenting!

Men om jag går till läkaren för ett skavsår, inte fan amputerar de hela foten eftersom jag rent hypotetiskt kan få kallbrand i foten! Men hos tandläkaren…

Men det verkar ha blivit en stor principsak det här och det verkar störa dem oerhört att jag bestämmer över min egen mun och min egen plånbok! De tyckte att jag skulle gå hem och fundera över vad jag ville göra, men varför ska jag göra något överhuvudtaget när jag inte har några problem. Får jag värk eller problem löser vi väl det då, inte nu!

Om detta fortsätter, så får jag väl lämna Folktandvården för ett privat alternativ, för så här kan jag ju inte ha det vid varje besök!

Se även förra inlägget i historien: Tandläkaren som Gud glömde (Eller: Det här kunde ha blivit en utdragen historia!)